Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Mindfulness suddar ut gamla rädslor

En ny studie visar att några minuters dagliga meditationsövningar via en vanlig mindfulness-app får hjärnan att sudda ut inlärda, men irrelevanta, rädslor. Enligt forskarna bakom studien pekar resultaten på att mindfulness skulle kunna effektivisera behandlingar av ångest och posttraumatisk stress.
Kvinna som blundar
Övningar i medveten närvaro tycks löna sig. Bild: Jen Loong/Unsplash.

I studien som publicerats i Nature-tidskriften Scientific Reports av forskare från bland andra universiteten i Lund och Uppsala, deltog 29 personer varav hälften under några veckors tid gjort mindfulnessövningar via en vanliga smart phone-app några minuter varje dag.

Bägge grupperna fick titta på neutrala bilder som följdes av en lätt elstöt på handen. På så vis ”betingades” de till en rädsloreaktion. Sedan fick de se samma bilder igen – fast utan elstöten, för att ”släcka ut” rädsloreaktionen.

Efter ett dygn när de fick se bilderna igen visade dock kontrollgruppen - till skillnad från mindfullnessgruppen - återigen stress- och rädsloreaktioner.

Andra tidigare studier har kartlagt användares självrapporterade upplevelser av mindfulness, eller medveten närvaro, och de har visat en positiv effekt. Varför har dock varit mer oklart.

Kan effektivisera behandlingar av ångest och posttraumatisk stress

Studiens resultat är intressant av flera anledningar, enligt Johannes Björkstrand, forskare i psykologi vid Lunds universitet och förste författare till artikeln.

– Vi kan visa på tydliga effekter på rädsloreaktioner, även med förhållandevis lågintensiv träning, säger han.

– Det är också spännande att effekten kvarstår över tid. I normalfallet brukar autonoma rädsloreaktioner komma tillbaka snabbt, redan efter ett dygn.

Resultaten pekar på att en ”mjukstart” av mindfulness kan effektivisera behandlingen av ångestproblem i kliniska sammanhang. Ångest och traumarelaterade problem behandlas ofta med exponeringsterapi, viket bygger på just utsläckning. Men det är inte alla som svarar på dessa behandlingar.

En möjlig anledning är att personer med dessa problem har visat sig ha svårigheter att bilda varaktiga utsläckningsminnen i jämförelse med friska personer, viket i sig kan vara en underliggande riskfaktor för att utveckla denna typ av psykologiska problem. 

– Studiens resultat antyder att en kombination av mindfulness-träning och exponeringsterapi kanske kan uppnå bättre och mer varaktiga behandlingseffekter. På så sätt kan man kanske komma åt en underliggande biologisk sårbarhetsfaktor och få fler att svara på behandling, säger Johannes Björkstrand.

Men det behövs studier på kliniska populationer och faktiska behandlingsstudier innan det går att dra några definitiva slutsatser kring detta, tillägger han.


Magnetröntgen. Foto.
På Lunds universitet finns en kraftfull MR-kamera som forskarna använder för att förstå hur mindfulness påverkar hjärnan. Bild: Johannes Björkstrand.

Upprepa studierna med hjärnavbildning

Forskarna går nu vidare med att närmare undersöka de underliggande biologiska mekanismer som ligger till grund för den effekt man hittat. För närvarande gör de liknande experiment med dubbelt så många personer.

Dessutom undersöks deltagarnas hjärnor i en magnetkamera med extra starkt magnetfält så att det med hög precision går att mäta deltagarnas hjärnaktivitet under experimentets alla delar. 

Nu hoppas vi kunna visa att effekten är robust och att vi kan replikera resultaten samt att i detalj kunna säga vilka processer i hjärnan det är som driver effekten.  Vi har just samlat in all data men nu återstår ett rätt så omfattande analysarbete, säger Johannes Björkstrand.

Tidigare hjärnavbildningsstudier har visat att mindfulness i regel orsakar förändringar i de delar av hjärnan som orsakar rädsla, exempelvis i amygdala. Men den egentliga innebörden av sådana  förändringar har varit oklara eftersom tidigare undersökningar inte direkt studerat effekten av mindfulness på just rädsloreaktioner.

Då amygdala är inblandad inte bara i rädsla utan även andra typer av emotionella reaktioner så har det saknats konkreta bevis för att mindfulness har direkt påverkan på rädsloreaktioner, vilket denna studie nu kan påvisa. 

Exponeringsterapi går ut på att man under vägledning av en terapeut gradvis utsätter sig för situationer som framkallar rädsla och ångest.

Länk till artikeln ”The effect of mindfulness training on extinction retention” 

28 februari hålls ett allmänt seminarium om forskningen

Johannes Björkstrand

Johannes Björkstrand

johannes [dot] bjorkstrand [at] psy [dot] lu [dot] se

Detta är mindfulness

Mindfulness kallas på svenska för medveten närvaro och är en metod där man genom olika meditationsövningar försöker utveckla en förmåga att vara närvarande i nuet och känna acceptans för olika upplevelser man får i stunden.

Konkret går det ofta till så att man sitter med slutna ögon och försöker fokusera på vad som händer här och nu, exempelvis genom att fokusera på sin andning, sina tankar och känslor, känna efter noggrant hur det känns i kroppen, vilka ljud man hör och så vidare. 

Samtidigt som man observerar sina upplevelser ska man öva sig på att betrakta dem icke-dömande, det vill säga inte se dem som bra eller dåliga, och inte försöka bli av med dem eller påverka dem, utan bara låta dem vara och komma och gå som de vill. 
Exponeringsterapi går ut på att man under vägledning av en terapeut gradvis utsätter sig för situationer som framkallar rädsla och ångest.

Så här gick studien till

29 friska personer ingick i studien varpå hälften hade tränat mindfulness 10-20 minuter via en smartphone-app under fyra veckor.

Därefter fick alla se neutrala bilder som ibland följdes av en lätt elstöt för att etablera en betingad rädsloreaktion. Efter ett antal sådana presentationer gick det att se autonoma rädsloreaktioner, alltså rädsla som signaleras av det autonoma nervsystemet, hos deltagarna bara bilden visades.

Därpå släcktes de betingade rädsloreaktionerna ut genom att bilderna visades igen men utan några elstötar. På så sätt lärde de sig att bilder som tidigare signalerade obehag inte längre gör det. Deltagarnas rädsloreaktioner minskade också.

Deltagarnas rädsloreaktioner mättes med hjälp av hudkonduktans som är ett fysiologiskt mått på hur mycket man svettas som händerna, vilket är ett sätt att mäta rädslo-reaktioner, eller fight- och flight-reaktioner hos människor.

Efter ett dygn fick deltagarna se samma bilder igen utan att få några elstötar under tiden att deras stressnivå mättes via hudkonduktans. Detta var det kritiska testet i studien, då autonoma rädsloreaktioner i normalfallet brukar komma tillbaka efter en tid, även efter framgångsrik utsläckning.  

Senaste nyheter

2020-12-19

Kampen mot kunskapsresistens förbiser vårt evolutionära arv

Kampen mot kunskapsresistens förbiser vårt evolutionära arv
2020-02-10

Socialtjänsten förändras när allt ska mätas

Socialtjänsten förändras när allt ska mätas
2020-01-31

Mindfulness suddar ut gamla rädslor

Mindfulness suddar ut gamla rädslor
2020-01-30

Mordet på Soleimani kan få stora konsekvenser

Mordet på Soleimani kan få stora konsekvenser
2020-01-30

Ny studie kan förklara oetiska attityder och beteende hos soldater

Ny studie kan förklara oetiska attityder och beteende hos soldater