Denna artikel publicerades första gången i Lunds universitets magasin (LUM) 16 mars 2017.

Vår arbetstid har blivit porös och många har idag inga klara gränser mellan jobb och fritid. Mikael Ottosson minns 90-talet när han var doktorand på Historiska institutionen.

– Vi hade en dator med internetuppkoppling så jag gick dit ibland för att se om det kommit något e-postmeddelande. Det hade det sällan.

Tjugo år senare hade han kunnat ägna hela arbetsdagen åt att skriva och svara på e-post, om han ville. Av de cirka hundra mejl han får om dagen tycker han att endast ett tiotal är relevanta för honom. Resten är spam eller att han blir inkopierad i långa mejlkonversationer som han egentligen inte har att göra med.

– Funktionen ”svara alla” borde användas med större eftertanke.

Mikael Ottosson talar om symbolkommunikation, ett fenomen som han har studerat inom ett forskningsprojekt om arbetsmiljö som han har driver tillsammans med kollegan Calle Rosengren.

Med symbolkommunikation menar han mejlandets symboliska innehåll, exempelvis att man är engagerad och att man arbetar. Han tror att det finns ett samband mellan symbol-mejlande och att man jobbar hem-ifrån: skickar du ett mejl så vet dina kollegor att du sitter vid datorn och jobbar.

Mikael Ottosson ser också ett samband mellan det myckna mejlandet och diffusa arbetsuppgifter.

– Idag är det många som har ganska otydliga arbetsuppgifter, där man inte ser ett omedelbart resultat, säger han. Då kan mejlande vara ett sätt att visa sig duktig och att man faktiskt presterar.

Den ständiga uppkopplingen har också fört med sig att gränsen mellan arbetsliv och fritid har suddats ut. Många tar arbetet med sig hem, men också fritiden med sig till jobbet. Beteendet förstärks av att de kommunikationsverktyg som vi använder på jobbet ofta är samma som de använder på fritiden.

– Arbetstiden har blivit mer porös, säger Mikael Ottosson, och som den historiker han är drar han paralleller till tiden före industrialismen då arbetsdagarna var långa, men kanske mindre kompakta än när industriarbetet gjorde sitt intåg.

– Precis som nu pågick arbetet tills man gick och la sig. Fast på den tiden fanns så klart inte stressmomentet att du alltid skulle vara nåbar, tillägger han.

För många är den flexibla arbetstiden ett bra sätt för att få livspusslet att gå ihop. Men för andra blir gränslösheten ett stressmoment. Mikael Ottosson tror att en delförklaring till det ökade antalet med utmattningssyndrom och stressrelaterade besvär kan vara vår ständiga uppkoppling mot jobbet. Enligt en undersökning som han och kollegan Calle Rosengren gjort svarar över 30 procent av Sveriges befolkning på jobbmejl efter arbetstid och 23 procent uppger att de förväntas vara tillgängliga i mobilen och på mejlen efter jobbet.

I Frankrike finns sedan årsskiftet en lag som tvingar arbetsgivare att upprätta en policy kring hemarbete. Det är en bra lagstiftning tycker Mikael Ottosson.

– Det betyder inte att man inte får arbeta hemifrån, men det tvingar arbetsgivaren att ta ställning till vilka regler som gäller. På så sätt minskar den osäkerhet som många tycker är besvärande.

Men om inte arbetsgivaren reglerar mejlandet så får man se till att göra det själv. Annars blir man både stressad och ineffektiv tror Mikael Ottosson som dock inte lever som han lär.

– Nej, jag jobbar just nu hemifrån och har flytande arbetstider…

Text & foto: Ulrika Oredsson