Dagen inleds med en tillbakablick där fyra forskare reflekterar hur ämnet har förändrats sedan det etablerades i slutet av 1970-talet.

– Från början handlade ämnet om att komplettera existerande forskning genom att inkludera kvinnor samt få in genus och maktförhållanden på ett sätt som då var rätt så ovanligt. En viktig inriktning var också vetenskapskritik av existerande teorier och att utveckla nya, berättar Sara Goodman, forskare i genusvetenskap.

Exempel på forskningen de första åren handlade exempelvis om att ”återuppväcka” bortglömda kvinnliga konstnärer och analysera varför och hur de blivit bortglömda. Andra djupdök i kvinnors betydelse för teknikens och olika politiska rörelsers framväxt i Sverige och internationellt samt undersökte arbetsliv och segmenteringen av arbetsmarknaden.

På 90-talet vidgades genusvetenskapen till att omfatta globalisering, anti-rasism och maskulinitetsforskning. Det fanns ett växande intresse av HBTQ och queerforskning som problematiserade den så kallade binära analysen av kön och sexualitet. Det var också då den så kallade språkliga vändningen kom, det vill säga att diskussionen på allvar började fokusera på språkets och diskursers betydelse i skapande av genus.

På eftermiddagen blir det paneldiskussion om var ämnet står idag – och i framtiden. Bland annat deltar genusforskaren Selin Çagatay från Central European University i Ungern, där mastersutbildning i genusvetenskap nyligen förlorat tidigare ackreditering av MA-examen i Ungern.  Panelen avslutas med en diskussion av både motstånd mot ämnet och positiva utvecklingar.

– Idag är forskningen i Lund än mer mångfacetterade än tidigare. Ett aktuellt ämne är så kallad cripteori som har sin utgångspunkt i att en kropp förväntas se ut och fungera på ett sätt och att samhället också är uppbyggt för personer som har en viss typ av funktionalitet, berättar Sara Goodman.

Andra forskningsämnen berör hur genus och klimatförändringar är sammanflätade och i synnerhet hur naturkatastrofer orsakar våld i hemmet och i samhället. Andra handlar om migration, medborgskap och genus, om rasifiering i rätten, och om hur valet om  att gå ned i arbetstid kan vara resultatet av både ett ideologiskt ställningstagande och en ”coping-strategi”. Det finns forskning som analyserar digital aktivism mot sexuellt våld, om unga trans- och intersex-personers skolerfarenheter och som gör en historisk analys av AIDS och det civila samhället 1984–2000.

Programmet avslutas med en läsning av poeten Yolanda Aurora Bohm Ramirez.

Tid: Fredag 16 november 2018, 09.45 – 16.00 .
Plats: Edens hörsal, byggnad Eden, Paradisgatan 5H,  Lunds universitet, Lund
Läs hela programmet här: https://www.genus.lu.se/event/genusvetenskapens-dag.
Läs mer om 40-årsfirandet på www.genus.lu.se/article/vi-firar-40-ar

Genusvetenskap sätter frågor om makt, resursfördelning och ojämlikhet ur ett genusperspektiv i fokus. Genom att utveckla begrepp och teorier söker genusvetenskapen förklaringar till människors handlingar och förhållanden i samhället som skapar och återskapar ojämlikhet baserat på kön. Forskningen på Genusvetenskapliga institutionen i Lund har spetskompetens inom fälten feministisk teori, postkoloniala studier, hbt/queerstudier, utvecklingsstudier, feministiska teknik- och vetenskapsstudier. Läs mer: https://www.genus.lu.se/forskning