Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Alt-rightrörelsen använder mjölk för att främja vit makt

Du dricker fascistisk, vit-maktfanatisk, vit nynazistisk mjölk… För att bli en bra antifa-krigare måste du övergå till sojadryck.

Denna debattartikel har skrivits av Iselin Gambert, gästforskare i medie och kommunikationsvetenskap och Tobias Linné, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap, och publicerades ursprungligen i The Conversation.

Lunds universitet är medlem i det brittiska samarbetet, nyhetsförmedlaren The Conversation. På The Conversation kan forskare vid ett medlemsuniversitet publicera sig populärvetenskapligt. Materialet består av analys, fördjupning och kommentarer kring aktuella ämnen och nyheter. 

Influencer hånar sojamjölk

I en av sina satiriska YouTube-videor föreslår alt-rightförespråkaren James Allsup att ett typiskt tecken för de antifascistiska, feministiska och politiskt korrekta människor han hånar är att de dricker mjölk från soja i stället för från kor. 

Allsup är en av de många medlemmarna i alt-rightrörelsen som använder sociala medier och ironisk humor för att förespråka rasistiska, sexistiska, antisemitiska och andra förgripliga åsikter. Han deltog i förra sommarens ökända sammankomst för nynazister och vit maktförespråkare under mottot ”Unite the Right” (Ena högern). I december stängdes hans Twitter-konto för att de politiska åsikter han gav uttryck för bröt mot företagets användarvillkor. 

Allsups video ingår i ett intensivt viralt flöde av tweetar, memes och videor som skildrar striden mellan komjölk och sojamjölk och allt de står för.

Mjölk ett fenomen på sociala medier

Hashtaggen #MilkTwitter spreds snabbt efter en händelse som sedermera kommit att kallas ”mjölkfesten”, då en stor samling vita män angrep en Trumpkritisk konstinstallation några veckor efter att Trump hade installerats som president. Männen bar på mjölkförpackningar och skrek slagord om allt från obsceniteter till uttalat rasistiska, antisemitiska och homofobiska åsikter. En man med naken överkropp tog en klunk mjölk, gick fram till kameran som filmade händelsen och hånlog. ”Ett iskallt glas ren rasism”, morrade han till kameran. 

Efter den kvällen blev mjölk snabbt ett fenomen på sociala medier och har, tillsammans med grodan Pepe och OK-emojin, blivit en symbol för 2000-talets vit- maktrörelse i kölvattnet av Obamas presidentperiod. Trumpanhängare började ta med sig mjölkförpackningar till möten och Rickard Spencer som en av många frontfigurer för alt-rightrörelsen lade en mjölkemoji till sin Twitterprofil. Några månader senare följde hashtaggen #SoyBoy som blev viral våren 2017 och fortfarande är populär. 

För medlemmar av alt-rightrörelsen står komjölk för styrka i kropp och samhälle. Att dricka mjölk förstärker föreställningar om vit överhöghet och en idealiserad bild av manlighet. Sojamjölk står för svaghet, omanlighet och allt som är PK. Hashtaggarna #MilkTwitter och #SoyBoy hyllar traditionella könsroller och den ”gamla goda tiden” av vitt patriarkat samtidigt som de förlöjligar mångfald och feminism.

Alt-rightrörelsens retorik

Hashtaggarna har dock inte uppstått ur ingenting: Mjölk har länge använts som en symbol för förtryck och exploatering. Till och med verbet ”att mjölka” kan ju betyda ”att utnyttja”.

Rättsforskaren Andrea Freeman har visat att det finns en lång historisk koppling mellan komjölk och vit makt. Hon har tagit fram exempel från 1920-talet på dokument från amerikanska myndigheter som binder ihop vita människor, mjölkdrickande och hög intelligens. 

På ett liknande sätt har sociologen Melanie DuPuis beskrivit hur mjölk blev centralt för konstruktionen av den moderna västerländska nationalstaten. Den näringsmässigt ”perfekta” vita drycken förenades symboliskt med vita kroppar som var bättre rustade att tillgodogöra sig den genom den genetiska mutation som kallas laktostolerans. Reklam för mjölk i början av 1900-talet vidmakthöll den symboliska kopplingen genom att ställa bilder av sunda ljushyade människor mot bilder av sjukliga människor med mörkare hy. ”Genom att framhålla mjölk som perfekt kunde vita nordeuropéer visa att de själva var perfekta”, säger DuPuis.

Medan komjölk har kommit att stå för vit överhöghet har soja länge fått bli liktydigt med svaghet

Medan komjölk har kommit att stå för vit överhöghet har soja länge fått bli liktydigt med svaghet, andra hudfärger och omanlighet. Feministen och djurrättsaktivisten Carol Adams har diskuterat hur forskare på 1800-talet delvis försvarade den brittiska kolonialismen genom att dela upp världen mellan ”intellektuellt överlägsna köttätare och underlägsna växtätare”. Asiater som konsumerade mycket soja och ris ingick i den senare kategorin.

I dag förekommer det att såväl nättroll i alt-rightrörelsen som traditionella medier använder forskning som kopplar samman fytoöstrogener i sojabönor till minskad spermietillväxt för att ge en bild av att män som konsumerar soja blir försvagade. 

”Det kommer pumpa dig full med östrogen och stänga av allt ditt testosteron”, förkunnar Allsup på YouTube och håller upp en förpackning sojamjölk. ”Vi ska bara dricka sojamjölk och spola bort allt det där testosteronet – som är ett annat ord för vit makt – från din kropp”. Allsup försöker visserligen vara rolig, men skärmdumpar av en artikel från tidskriften Men’s Health om hur soja kan ”förstöra allt som är manligt” visar att han trots allt tar sojahotet på allvar. 

Ironin bör inte viftas bort

Många avfärdar de rasistiska, sexistiska, antisemitiska och homofobiska litaniorna på #MilkTwitter och #SoyBoy som inget annat än ironiska grimaser som vill komma åt stela PK-människor som inte tål skämt. Men ironi och tvetydighet bör tas på allvar: De har blivit medvetna strategier för nättroll inom alt-rightrörelsen som utnyttjar Poes lag, d v s uppfattningen att det är i stort sett omöjligt att skilja på satir och uppriktighet på nätet. Ironi gör det möjligt att dölja vad som är extremistiska åsikter i offentligheten – med den framträdande nynazisten Andrew Anglinsord, ”oironisk nazism förklädd till ironisk nazism”.

Faran med Poes lag, som Jason Wilson utrett i en artikel om alt-right rörelsens taktik i Guardian, är inte att satir kan feltolkas som uppriktighet, utan att ”alla ’ironiska’ upprepningar av högerextrema idéer bidrar till ett klimat där rasism, kvinnohat och islamofobi blir normaltillståndet”. Det gör att ”det bästa svaret”, enligt Angela Nagle, som forskat om alt-rightrörelsens nätaktivism, ”är att oavlåtligt ta allt alt-rightrepresentanter säger på allvar”.

Vegansk kontra mjölkbaserad manlighet

Strategin för de som använder #MilkTwitter och #SoyBoy är att blanda en mycket speciell historieskrivning med enstaka forskningsrön för att förstärka sexistiska och rasistiska uppfattningar samt göda en rädsla för att makten håller på att förflyttas från vita män till kvinnor, icke-vita och de som befinner sig utanför det kulturella genomsnittet. 

Det är ofta veganer som hånas på #MilkTwitter och #SoyBoy eftersom ”veganismen” ses som sinnebilden för allt som är svagt, kvinnligt och politiskt korrekt. Veganer dricker ju sojamjölk (eller mjölk baserad på andra växtprodukter) i stället för komjölk, ofta baserat på ett etiskt ställningstagande för djur – ett annat kvinnligt kodat drag.

En ironisk aspekt av att #MilkTwitter och #SoyBoy framhåller veganska män som omanliga är att det är svårt att föreställa sig ett mer kvinnligt kodat ämne än östrogenfylld djurmjölk, eftersom den kommer från brösten på däggdjur av honkön. Men i alt-rightrörelsens identitetspolitik, som kopplar samman komjölk och vit makt, tar man lätt på sådana motsägelser. För det är väl så att de bara skämtar, eller hur?

Iselin Gambert och Tobias Linné