På en del utbildningar krävs det höga betyg eller höga poäng på
högskoleprovet för att komma in. Men det finns också många kurser som
alla sökanden kommer in på. Man kan sedan stärka sina möjligheter att
antas till kurser som det är svårare att komma in på genom att läsa ett
visst antal högskolepoäng (urvalsgruppen akademiska poäng).
Mer
information om antagningspoäng till olika utbildningar
Den största skillnaden mot gymnasiestudier är att man oftast bara läser
ett ämne i taget och att studierna är mer fördjupande och har en nära
kontakt med aktuell forskning. På de flesta utbildningar är det
betydligt mindre schemalagd undervisning än på gymnasiet. Istället är
det mer självstudier och kurslitteraturen är mer omfattande, vilket
kräver att man tar ansvar och själv planerar sina studier.
Mer
information om universitetsstudier
Kurser på universitet och högskola har oftast mycket kurslitteratur och en stor del av litteraturen kan vara på engelska. Detta är ovant för många, och kräver att man planerar sina studier. Efter ett tag brukar man lära sig hur man ska lägga upp studierna för att det ska fungera och man vänjer sig vid att läsa på engelska. Missar man en tentamen finns det dessutom möjlighet till omtentamen. Det är även så att introduktionskurserna är anpassade för nybörjare på universitetet och att studierna fördjupas efterhand.
Sidansvarig: Mats Olsson
Frågor om webbplatsen: Webbgruppen
Ansvarig enhet: Samhällsvetenskapliga
fakultetskansliet
Uppdaterad: 2012-10-09