Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Psykologi

Forskningen inom psykologi täcker allt från grundläggande frågor om människors minne, perception, medvetande, personlighet och känsloliv, till hur omvärlden påverkar utveckling, attityder och beteende.

Minnesforskning

På Institutionen för psykologi studeras såväl psykiskt välbefinnande som psykisk ohälsa och effekterna av olika psykoterapeutiska metoder. Experimentella metoder, observations-studier och klinisk forskning är vanligt, men också så kallad interventionsforskning – det vill säga forskning som ska leda till förändringar genom exempelvis psykoterapi eller utveckling av nya vanor.

Arbets- och organisationspsykologernas fokus är den snabba förändringen av arbetslivet. Vad får ständiga förändringar för konsekvenser för organisation och individ? En bra arbetsplats är gynnsam för såväl hälsa och välbefinnande som för kreativitet och produktivitet. Därför utvecklar forskarna metoder för att förbättra arbetsmiljö och ledarskap.

Klinisk psykologi är inriktad på forskning kring psykisk ohälsa och psykoterapi. Resultaten förs ofta direkt ut i vården. Vid institutionen finns en utbildningsklinik där studenter bedriver psykoterapi och där man även bedriver forskning om effekterna av psykoterapi. Andra områden som studeras vid institutionen är idrottsprestationer, hypnos, paranormala upplevelser, ätstörningar, social fobi, psykologisk behandling via internet, depressiva personlighetsdrag och behandling av svårt traumatiserade flyktingar.

Kognitionspsykologerna behandlar frågeställningar som är kopplade till människans minne, språk, känslor, uppmärksamhet, perception och problemlösning. ADHD, matematiska modeller för att förstå psykologiska fenomen, vittnespsykologi och hur vi gör moraliska bedömningar är några områden som forskargruppen ägnar sig åt.

Neuropsykologerna är specialiserade på sambandet mellan hjärnan och de psykiska funktionerna. Minnesprocesser, kognitiva kontrollfunktioner och språkprocesser studeras med neurofysiologiska och hjärnavbildande metoder, som exempelvis EEG och MR-kamera. Inom den kliniska forskningen intresserar sig neuropsykologerna särskilt för patienter med demenssjukdom och pannlobsskador.

Personlighets- och socialpsykologin studerar vad det är som formar våra individuella egenskaper. Skillnaderna lyfts fram men man försöker också skapa en sammanhängande bild av individen och de psykologiska processerna. Socialpsykologerna forskar om hur våra tankar, känslor och beteenden påverkas av närvaron av andra människor. Företeelser som diskriminering, altruism, fördomar och moralbedömningar studeras, men också praktiska tillämpningsområden som marknadsföring och personalrekrytering. Vid institutionen bedrivs också forskning om kreativitet och vilka omständigheter som krävs för att vår kreativitet ska flöda.

Utvecklingspsykologerna ägnar sig åt arvets och miljöns inflytande på individens utveckling. Hur påverkas exempelvis barnets samspel med föräldrarna av medfödda egenskaper såsom temperament?

 

Sidansvarig: