Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Genusvetenskap

Varför arbetar så få män inom vården? Hur samverkar etnicitet, klass och kön, och hur påverkar de människors liv? Vad är en transnationell familj? Finns det en koppling mellan normen för den klassiska kärnfamiljen och Europas koloniala förflutna?

Genusvetenskaplig forskning


Genusvetenskapliga institutionen har sedan 1978 svarat på frågor om hur kvinnors och mäns liv och vardagsvillkor påverkas av lokala och globala förhållanden. Forskarna strävar efter att förstå kopplingar och utforska föreställningar om kön, sexualitet, etnicitet, klass, funktionsnedsättning och ålder. Hur samspelar olika maktstrukturer med varandra i skapandet av social ojämlikhet – men också av motstånd, solidaritet och social rättvisa? Forskningen ger också verktyg för att kunna ställa nya frågor. Vad ingår exempelvis i femininitet och maskulinitet för att det ska upplevas som normalt, rätt och önskvärt?

Forskningsområden

Vid institutionen pågår en kontinuerlig dialog mellan historker, antropologer, sociologer och vetenskapsteoretiker. Deras forskning täcker in sju betydelsefulla områden.

Feministisk teori och metod: tonvikt på genus, sexualitet samt intersektionalitet, det vill säga hur diskriminerande maktordningar samverkar i ett samhälle. Det leder också till en fördjupning i forskningsprocesser och i forskarens roll.

Globala studier: hur skapas och återskapas koloniala och postkoloniala jämställdhets- och maktförhållanden? Och hur påverkas de av de ojämlika villkor som råder mellan det globala Syd och Nord? Arbete, migration, våld, sexualitet, mänskliga rättigheter och antirasism är centrala teman inom Globala studier.

Studier av ojämlikhet: analyserar hur kön skapar positioner för olika grupper av människor inom den privata, den offentliga och den nationella sfären. Exploatering av människor studeras ur ett intersektionellt perspektiv, det vill säga hur faktorer som kön, etnicitet, sexuell läggning och klass samverkar med varandra.

Queerstudier: forskar kring hur kön, genus och åtrå regleras och vad denna reglering får för effekter för individer och grupper. Vilken betydelse har sexuella normer för samhället, för demokrati och jämlikhet? På vilket sätt bemöts transpersoner och hur kan diskriminering av HBTQ-personer motverkas?

Kritiska funktionshindersstudier: normkritisk forskning kring funktionsnedsättning. Här studeras hur samhällets normalitetskrav skapar hinder och hur personer med funktionsnedsättning uppträder som aktörer i historia, litteratur, politik och i stadsrummet.

Feministiska vetenskapsstudier: analyserar hur genusfrågor påverkar våra föreställningar om vetenskaplig kunskap och praxis. Arbetar i kritisk dialog med naturvetenskap och medicin i syfte att producera kunskap där männen inte används som norm.

Feministiska utbildningsstudier och pedagogik: undersöker hur skola och universitet formas av och i sin tur reproducerar olika maktordningar som rasism, sexism och normer kring funktionalitet och klass. Vem är med i utbildningen och på vilka villkor? Hur förmedlas och förvaltas kunskap, och hur går läroprocessen till?

 

Sidansvarig: