Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Systrar tvärforskar om politiska protester

Statsvetaren Hanna och psykologen Emma har mer än efternamnet Bäck ­gemensamt. De är systrar och bildar dessutom ett tvärvetenskapligt forskarteam. Genom att kombinera sina ämnen försöker de få en heltäckande bild av vad som får människor att delta i politiska protester, men också varför vissa tar till politiskt våld. Forskningen pekar på att människor som tidigare uteslutits ur sociala sammanhang har en större benägenhet att delta i den här typen av ­akti­viteter. Detta gäller särskilt om personen är extra känslig för att bli avvisad.

Statsvetaren Hanna Bäck har sedan flera år forskat om människors politiska engagemang. När Vetenskapsrådet för tre år sedan utlyste pengar till tvärvetenskaplig demokratiforskning behövde hon inte leta särskilt länge efter en lämplig forskarpartner. Systern Emma Bäck hade nyligen disputerat i psykologi och bland annat funnit ett samband mellan att befinna sig i oppositionell minoritet och att vara intolerant mot andras åsikter. Ett ämne som tangerar det forskningsprojekt som systrarna ägnar sig åt idag, närmare bestämt drivkrafter bakom engagemang i politiska proteströrelser.

Medan partierna tappar medlemmar så blir det allt vanligare att människor engagerar sig i olika proteströrelser. Till skillnad från för några decennier sedan så ses det inte längre som en extrem handling att exempelvis gå ut och demonstrera. Allmänhetens intresse för politik har alltså, trots partiernas medlemstapp, sannolikt inte minskat, bara hittat nya vägar. Detta är också det fortsatt höga valdeltagandet ett bevis för.

– Det krävs ju i själva verket ett större engagemang för att ägna en dag åt att exempelvis demonstrera jämfört med att gå till vallokalen en gång vart fjärde år, säger Hanna Bäck.

Intressant är att den nedlagda tiden ofta inte står i proportion till hur mycket man i själva verket påverkar. Däremot ger engagemang i sociala rörelser ett helt annat utbyte, nämligen på det sociala planet, och det är detta som Hanna och Emma Bäck vill gå på djupet med.

Därför designade Emma Bäck en psykologisk studie för att undersöka incitamenten till att delta i olika protestaktiviteter; deltar man i en specifik aktivitet för att man verkligen vill påverka eller för att man är rädd för att bli utesluten om man inte gör det? Det ena behöver förstås inte utesluta det andra men det är framför allt rädslan för att bli avvisad som systrarna Bäck tror är en viktig förklaring till deltagande i protester.

I två olika studier med 120 studenter undersöktes dels hur känsliga de studerande var för att bli avvisade, dels hur de agerar vid avvisning, som i studierna handlade om att de studerande fick veta att deras åsikter inte var i linje med en fiktiv organisations ståndpunkt. Studierna visade på ett samband mellan rädsla för att bli avvisad och en ökad benägenhet att ”ställa upp” i olika sammanhang, speciellt efter att en person upplevt avvisning. I nästa steg ska detta samband testas i mer extrema grupper, som ofta har en stark sammanhållning, enligt Hanna Bäck.

– Många i de här grupperna har eventuellt redan blivit avvisade i andra sammanhang, säger hon. I extrema nätforum får de sannolikt mycket stöd för sina åsikter. Är man då känslig för att bli avvisad så är vår hypotes att man är villig att gå ganska långt för att slippa vara med om detta igen, nu när de äntligen har hittat en grupp som accepterar dem. Kanske till och med så långt att de kan tänka sig att ta till våld om gruppen kräver det.

Emma Bäck ska nu arrangera ett psykologiskt experiment för att undersöka om benägenheten att radikaliseras ökar om man är rädd för att bli avvisad.

 

Likheterna fler än skillnaderna

Medan Emma Bäck är hjärnan bakom de psykologiska experimenten så står Hanna Bäck för det statsvetenskapliga teoretiska och politiska ramverket till studierna. Fast under resans gång har de kommit fram till att det egentligen finns väldigt mycket liknande litteratur inom psykologi och statsvetenskap på det här området. Det är mest språkbruket som skiljer sig åt.

– I början hade vi en del diskussioner och det tog ett tag innan vi kom på att vi egentligen talade om samma sak, säger Emma Bäck, som hoppas att deras samarbete också ska bidra till att jämka samman forskningen så att fler korsbefruktningar mellan psykologi och statsvetenskap kan ske.

Hur är det då att forska med sin syster? Hur sätter familjerelationen sin prägel?

Bra, tycker båda två.

– Vi kan på ett smart sätt bli mer effektiva, exempelvis genom att kombinera jobb med långpromenader, säger Hanna Bäck. Samtidigt har samarbetet nog också underlättats av att vi har olika kompetenser.

I förlängningen hoppas de att deras forskning ska ge bättre underlag och förståelse för vilka mekanismer det är som ligger bakom att människor utvecklar extrema åsikter och ibland tar till våld.

Text: Ulrika Oredsson


Den här artikeln publicerades första gången i LUM (Lunds universitets magasin) 2014-10-17.