Una Tellhed forskar till vardags om könssegregeringen på arbetsmarknaden. Men efter Sverigedemokraternas jordskredsseger i förra valet kände hon ett starkt behov av att veta mer om vad hon som forskare i psykologi kan göra för att motarbeta den växande främlingsfientligheten.
– Vi har alla mer eller mindre fördomar som baseras på rasistiska stereotyper, säger Una Tellhed.
Forskningen visar att vi har en medfödd tendens att favorisera den egna gruppen och detta faktum är viktigt för oss att känna till.
– Förnekar vi det kan det vara oerhört frustrerande för minoriteter som känner denna rasism varje dag, säger hon.
Frågan är istället vad man kan göra åt den. För att diskutera detta bjöd Una Tellhed in sina kollegor till en studiegrupp.
De flesta svarade positivt på uppropet, men när nu ett drygt år har gått så är det bara en kärntrupp kvar. En gång i månaden fortsätter de att ses över en lunchmacka för att gå igenom forskning om rasism. Vid varje möte tas en ny artikel eller kapitel i bok upp till diskussion. Ibland håller de föreläsningar för varandra eller bjuder in någon utomstående.
Endast en av deltagarna har rasism som sitt egentliga forskningsområde men allt-eftersom månaderna har gått så har även de andra blivit alltmer experter. I höstas resulterade detta i att Una Tellhed höll en kurs om rasism på psykologprogrammet. Vid ett annat tillfälle anordnade hon ett öppet seminarium.
– Nu har vi läst en massa om ämnet och börjar få koll på vad som hjälper och vad som inte hjälper i arbetet mot rasism, säger Una Tellhed.
Exempelvis, berättar hon, visar forskningen att en så kallad mångfaldspolicy kan få rakt motsatt effekt. I USA har man visat att privilegierade vita kan känna ett motstånd när de uppmanas att inte vara fördomsfulla. Och statliga regleringar kan skapa en känsla av att minoritetsgrupper får för mycket hjälp.
– Det är allvarligt eftersom det är framför allt genom mångfaldspolicyer som vi i Sverige försöker motverka fördomar, säger Una Tellhed.
Vad som däremot verkar fungera är övningar i att känna empati och att lära sig att ta den andres perspektiv. Forskningen visar också att samlevnad mellan människor med olika etnisk bakgrund fungerar bra om de har en jämn status och jobbar mot ett gemensamt mål.
– En annan viktig sak som kan motverka rasism är att man säger ifrån om man hör rasistiska uttalanden. De utskällda så kallade pk-normerna minskar rasismen, menar hon.
Målet är att studiegruppen ska förmedla sina kunskaper så att de kan komma till nytta men ännu är det inte bestämt hur detta ska ske.
– Det vore intressant att göra något tillsammans med historiker, biologer, genusvetare, sociologer och statsvetare. En tvärvetenskaplig konferens eller en studiegrupp vid Pufendorfinstitutet skulle kunna vara nästa steg, säger Una Tellhed och hoppas att hon genom LUM ska komma i kontakt med intresserade vid andra institutioner.
Text: Ulrika Oredsson
Denna artikel publicerades ursprungligen i LUM 2016-02-04