Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Miljonregn till forskning om framgångssagor och skräckexempel från glesbygden

Stora klyftor mellan städerna och landsbygden, rika och fattiga, högutbildade och lågutbildade leder till missnöje och minskad samhörighet i samhället. Vissa glesbygdsregioner lyckas dock bättre än andra med att skapa tillväxt, trots liknande förutsättningar. För att ta reda på varför har forskare från fyra nordiska universitet fått 13 miljoner kronor till ett stort nordiskt forskningsprojekt.

- Fram till 80-talet stod en utjämnande landsbygdspolitik högt på den politiska agendan. Därefter har intresset varit lågt och det är först nu, när vi på många håll i världen ser hur stora skillnader mellan land och stad leder politiska motsättningar, som frågan återigen har blivit stor, säger ekonomgeografen och projektledaren Markus Grillitsch och nämner spänningarna mellan Trumps och Clintons väljarkår som exempel.

Den ekonomiska utvecklingen drivs alltmer av kunskapsintensiva verksamheter.  IT, bioteknik, konsultverksamhet eller finansiella tjänster är exempel på verksamheter som av olika anledningar frodas i storstadsregioner och där mindre och perifera regioner har svårt att vara konkurrenskraftiga.

Men trots detta lyckas vissa regioner bli betydligt mer framgångsrika än andra när det gäller att skapa ekonomisk tillväxt. Exempel på sådana glesbygdsområden är Gnosjö och Örnsköldsvik med omnejder.

- Vi har förvånansvärt lite systematisk kunskap om varför dessa regioner lyckas. Trots att det borde vara en avgörande fråga för politiker och andra policyaktörer. Vi vill veta i vilken utsträckning och hur policyaktörer kan påverkar regionerars framtid, säger Markus Grillitsch.

Därför ska ett tio-tal forskare nu genom såväl kvantitativa som kvalitativa metoder studera olika regioner med exceptionellt hög eller låg tillväxt. Resultaten ska sedan spridas för att kunna användas som policyunderlag av regionala och kommunala politiker. 

Förutom Lunds universitet, som leder projektet, medverkar även ett tio-tal forskare från universiteten i Tampere, Stavanger och Bergen.

Forskningen finansieras av Länsförsäkringsgruppens Forsknings- och Utvecklingsfond