Det finns tre rådande teorier om vilka partier som väljare röstar fram i ekonomiskt svåra tider:

1.Väljarna röstar vänster för att värna om en stark stat som kan ge ekonomiskt skydd.
2.Väljarna röstar höger när tillväxten är låg eftersom de då blir mindre positivt inställda till fördelningspolitik.
3.Väljarna straffar sittande regering och röstar bort den – oavsett politisk färg.

Johannes Lindvall har studerat valresultaten i 34 demokratier med marknadsekonomi efter det senaste århundradets två stora kriser - den stora börskraschen på 1930-talet och den senaste krisen som började med att Lehman Brothers gick i konkurs 2008. Han konstaterar att ingen av ovanstående teorier ger en tillfredsställande bild. De egna resultaten visar att val som hålls i början av en ekonomisk kris brukar vinnas av högerpartier. Men deras framgång blir inte långvarig; endast några år efter krisens utbrott förefaller det istället att vara vänsterpartier som vinner väljarnas sympatier. Förklaringen att man röstar med plånboken verkar ligga nära till hands:

- I början av en ekonomisk kris är de flesta inte personligen drabbade. De blir rädda för att statens utgifter ska bli för höga och röstar därmed på högerpartier, säger Johannes Lindvall. Några år in i krisen har fler hunnit drabbas personligen och därmed sker den gradvisa svängningen åt vänster.

I Sverige vann center-/högeralliansen valet år 2010, två år efter den ekonomiska krisens början. Om utvecklingen i Sverige följer mönstret i Johannes Lindvalls forskning så kommer mitten-vänsterpartierna att klara sig bättre i valet i september.

Text: Ulrika Oredsson