Många anser idag att alla länder inte kan leva som vi i västvärlden gör. Om så vore fallet skulle det ekologiska fotavtrycket stiga bortom hållbarhetsgränser, utsläppen av växthusgaser accelerera och jordens temperatur skjuta i höjden ännu snabbare än vad den gör idag.

– En del menar dock att det genom omfattande satsningar på grön produktion och hållbar konsumtion går att fortsätta öka den ekonomiska tillväxten utan att utsläppet av växthusgaser ökar. Vi ville testa hur sambanden ser ut i ett globalt perspektiv, säger Max Koch.

Tillsammans med kollegan Martin Fritz från University of Bonn delade han in jordens länder i fyra grupper utifrån deras BNP per capita; fattiga, utvecklingsländer, tillväxtländer och rika länder. Det finns också en femte grupp. Den innehåller bara åtta länder och går under benämningen överutvecklade länder. Hit räknas länder där man tjänar mer än 50 000 dollar per person och år. I denna grupp finns förutom USA, Singapore och Schweiz, de rika oljeländerna, däribland Norge.

Välståndet i de olika grupperna mättes sedan enligt tre olika kategorier; ekologisk hållbarhet, social sammanhållning och livskvalitet i form av livslängd, läskunnighet och subjektiv välmående.
I samtliga tre välståndskategorier fanns ett klart samband till BNPn; utsläppen och det ekologiska fotavtrycket ökade, den sociala sammanhållningen blev starkare och livskvalitén blev bättre i takt med att landets rikedomar ökade.

– Vi säger inte att det inte går att frikoppla ekonomisk tillväxt från ekologiska problem som stigande koldioxidutsläpp, men vår studie över den globala utvecklingen visar på ett tydligt samband som det inte går att bortse från, säger Max Koch.

En av forskarnas slutsatser är att eftersom det brådskar med en minskning av utsläppen så bör man på allvar se över möjligheten till ekonomisk nedväxling, det vill säga en medveten nedprioritering av ekonomisk tillväxt som politiskt mål.