I början av juni samlades politiker, entreprenörer och forskare på konferensen Innovation for Jobs. En fråga som deltagarna uppmanades att tänka nytt kring var den svårlösta ekvationen att det även i tider av god tillväxt inte skapas många nya jobb. Hur ska samhället organiseras om man inte vill ha en stor marginaliserad klass som står utanför arbetsmarknaden? Nya och bättre marknadsanpassade utbildningar var en lösning som lades fram, sänkta ingångslöner och lägre arbetsgivaravgifter för den som anställer ungdomar en annan.
Även andra förslag kom fram men samtliga får man nog säga låg långt ifrån lösningen på de stora problem som den brittiske ekonomen Guy Standing förutspår. I slutet av sommaren var han inbjuden som huvudtalare när 300 nordiska sociologer möttes på en konferens i Lund. Guy Standing har myntat begreppet prekariatet för den växande marginaliserade grupp som hamnar utanför arbetsmarknaden. Han är noga med att påpeka att prekariatet inte är en typisk underklass utan består av människor från vitt skilda bakgrunder med det gemensamt att de står utanför arbetsmarknaden och tvingas leva i en ständig ovisshet. Han menar att denna marginaliserade grupp kan bli en ny farlig klass och varnar för de konsekvenser det kan få om den inte tas på allvar. Själv har han varit med och grundat en ideell organisation som verkar för att alla människor ska ha rätt till en basinkomst.
I Sverige brukar den rörelse som förespråkar basinkomst eller medborgarlön lyfta fram Roland Paulsen, sociolog och forskare vid Ekonomihögskolan i Lund. Han är flitig debattör i media och menar att arbete har blivit ett självändamål:
– Egentligen skulle vi kunna arbeta mycket kortare arbetsdagar och ändå behålla vårt välstånd, sa han när han deltog i höstens första Debatt i Lund. Även basinkomst och jobbdelning diskuterades av panelen som förutom Roland Paulsen bestod av Anne-Marie Pålsson, nationalekonom och RUT-avdragets moder samt riksdagsledamöterna Annika Lillemets (MP) och Jonas Jacobsson Gjörtler (M).
Den sistnämnde menade att dagens arbetskraft ofta besitter unik kompetens och att jobbdelning därför är omöjlig. Detta bestreds dock av Roland Paulsen som visade på forskning som gjorts om den kunskapsbaserade ekonomin, där människor visserligen får allt bättre utbildning men för den sakens skull inte utför mer komplicerade arbeten.
– Faktum är att det aldrig har varit enklare att byta ut arbetskraft än vad det är idag, sa Paulsen, och rev ner applåder från publiken där merparten verkade gilla tanken på kortare arbetstid eller medborgarlön.
Text: Ulrika Oredsson
Den här artikeln publicerades första gången i LUM (Lunds universitets magasin) 2014-09-19.